Fläskfilébältet

Nu har Dalarnas nya landskapsrätt utsetts. I konkurrens med flera hundra bidrag vann "Dalafilé med äppelportvinssås". Filén i fråga är fläskfilé och varför är jag inte förvånad? Här lever vi i fläskfilébältet som en lokal krögare uppgivet uttryckte det en gång. Ingen kritik mot vinnaren, receptet som sådant är det inget fel på, men var ligger det som är typiskt för Dalarna? Så här säger en av jurymedlemmarna "Lokalt griskött med krämig svampröra från närskogen och en modernt lätt, smakrik sås samt lokalproducerade grönsaker.." Jättebra, men varför skulle det vara typiskt för Dalarna? Nej, jag har inte deltagit i tävlingen, så det är inte "Surt sa räven". Som protest lagar jag i dag falukorv från Siljans Chark, serverad med kokt potatis från Nås. Äppelklyftorna är också närproducerade i min vän Monicas trädgård.

Protestfalukorv i ugn
Ta en bit falukorv, ca 125 g per person och skär den i skivor men inte ända igenom. Lägg den i en ugnsform och tryck i Johnnys senap ( kommer visserligen från Eslöv, men är kultförklarad på de här breddgraderna )mellan skivorna. Peta också ner bitar av en lagrad ost. Lägg äppelklyftor, halverade smålökar, paprikabitar och broccolibuketter runt om, eller ta vad du nu tycker är gott, eller det som ligger och skramlar i grönsakslådan. salta och peppra grönsakerna. Slå lite grönsaksbuljong i botten på formen och ställ in den i 200 grader varm ugn medan potatisen kokar. Klart!

Åter till denna eviga fläskfilé som översvämmar köttdiskarna i butikerna och menyerna på restaurangerna här i fläskfilébältet. Hur kan den vara så älskad? När jag jobbade med catering, fick jag ständigt höra (efter att ha presenterat en mängd andra förslag )"Vi tar fläskfilé, för det äter alla." Jaha, men gör de vågen då? Så då stod jag där och putsade kilo efter kilo med fläskfilé. Ta bort den från menyn? Jag försökte att aldrig ta med den, men gav upp till slut. Jag ville ju ha kunder! Nu har livsmedelsindustrin kommit på, att man kan sälja mer benfri fläskkotlett om man putsar bort allt som kunde ha gett lite smak och saftighet,nämligen fettet, och skär den på längden så det ser ut som fläskfilé. Men så lurig får man ju inte vara, så då får den heta fläskytterfilé. Fiffigt va, där fick man med både fläsk och filé! Sen marinerar man den för att den ska bli saftig eller var det för att få upp vikten på den och därmed priset? Gissa! Jaha, nu står man där med en massa putsbitar, men nöden är ju uppfinningarnas moder, så nu limmar man ihop dem med något som kallas köttlim och vips har man en tredje sorts filé - fläsklimfilé eller vad den nu kommer att få heta. Säga vad man vill om livsmedelsindustrin, men kreativa är de!
Men om man nu står där med ett gäng fläskfiléputsbitar och inte har en tub med köttlim? Gör då den här 70-tals klassikern, som om du googlar på den får 540 000 träffar. Eftersom det kostar lika mycket energi att googla en gång, som att koka vatten till en kopp te, så kommer receptet här. Nu blir det 540 001 träffar på:

Kreolskans söndagsgryta 4 portioner
600 g fläskfilé i bitar
1 gul lök, hackad
2 msk smör
1 chorizo eller kabanosser, skivad
1 dl syltlök
1 dl svarta oliver
1/2 dl ättiksgurka, tärnad
1 tsk torkad mejram
4 dl gräddmjölk ( 2 dl grädde + 2 dl mjölk )
salt och några varv på svartpepparkvarnen.

Bryn fläskfilébitarna och löken i en gryta. Salta och peppra. Ta inte för mycket salt, det ska i både korv och saltgurka senare. Slå på gräddmjölken och låt puttra ca 10 minuter. Tillsätt resten av ingredienserna och låt det bli genomvarmt. Servera med ris.